Vad är CO₂-SMART™?

Hur funkar det?

• Vi tittar på pappersproduktion, tryck och transporter både till och från tryckeriet.
• Vi får automatiskt fram jämförelser mellan olika papper och kan redan före produktion hjälpa till att välja ett klimatsmartare alternativ för minskad CO₂-påverkan.
• När alla detaljer är klara så kompenserar vi genom att reducera med åtminstone motsvarande mängd CO₂ – hellre för mycket än för lite!
• Trycksaker som är klimatberäknade och kompenserade av oss kan märkas med texten ”CO₂-SMART™ trycksak – co2smart.se”.
• Alla produktioner lagras i 8 år i vår databas Filter™, mot vilken vi kan kontrollera märkningen. Ett unikt ID-nummer i samband med märkningen förenklar sökningen, men är ej obligatoriskt.

Papper

Pappersproduktion i vårt närområde hämtar råvara från reglerat skogsbruk. Skogsbruket i sig är ett kretslopp, där den CO₂ som frigörs från träråvan binds upp av ny, planterad skog. Vill man ha total kontroll ner till det enskilda skogsbruket så finns FSC– och PEFC-märkt papper att tillgå.

Inom pappersindustrin finns en etablerad standard som kallas ”Paper Profile”. Den visar fakta om tillverkningen av ett specifikt papper, med information om vid vilket pappersbruk tillverkningen skett, hur mycket direkta CO₂-utsläpp som har skett vid tillverkningen pga förbränning av fossila bränslen samt hur mycket el man har köpt från marknaden.

Papperstillverkning är energikrävande. Vilken energimix som använts vid tillverkningen är den avgörande faktorn för papperets CO₂-påverkan.

För marknadsel använder vi oss av nyckeltalet g CO₂/kWh för respektive land, som EU tagit fram. Det betyder tex att 1 kWh köpt el i Sverige ger ett mindre CO₂-avtryck (8,8 för 2020) än 1kWh köpt el i Polen (709,8 för 2020), då svensk el har hög andel vattenkraft och kärnkraft, medan polsk el fortfarande har en hög andel kolkraft.

Tryck

Tryck är den mest komplexa delen att beräkna, då det finns en stor mängd olika tryckpressar, som i sin tur finns i tryckerier i olika länder.

Vi börjar med att titta på vilken tryckteknik som används. För lägre upplagor är det oftast arkoffset, medan högre upplagor ofta produceras i rulloffset.

Vi tittar på hur mycket papperssvinn som beräknas, dvs hur mycket papper som används för att få fram den färdiga trycksaken. Om vi tex ska producera 780 kg broschyrer netto, så kanske det går åt 850 kg papper, som alltså är den mängd vi ska beräkna CO₂-påverkan för, både för papperstillverkning och transport till tryckeriet. Svinnet är olika beroende av vilken tryckteknik som använts.

Därefter tittar vi på energiåtgång. I rulloffset går pappersbanan genom en värmetunnel, som oftast använder fossil ”naturgas”. I de fall tryckeriet istället använder biogas, når man en lägre CO₂-påverkan. Detsamma gäller tryckeriets elförbrukning. Tryckerier som endast använder förnyelsebar el får här en lägre CO₂-påverkan. På samma sätt som för papper tittar vi annars på elmixen för marknadsel för det land tryckeriet finns.

Slutligen tittar vi på övrig förbrukning såsom tryckplåtar, tryckfärger etc. I de fall kunden har tänkt sig ett laminat (en plastfilm som bakas in i omslaget) så tittar vi på lack som alternativ, då det är betydlig mer klimatsmart.

Transporter

Transporter är en väsentlig del av CO₂-påverkan och består för trycksaker både av transporten av papper från pappersbruk till tryckeri och färdiga trycksaker från tryckeri till kund.

Transporter av träråvara ingår i beräkningen för papper, så de ska inte tas med en gång till här. Eventuell distribution efter leverans till kund, såsom tex postutdelning beräknas i nästa led.

Vi vet hur mycket den färdiga trycksaken kommer att väga netto och utifrån beräknat svinn i tryckproduktionen kan vi räkna fram bruttovikten som transporteras från pappersbruk till tryckeri och omvandla den till antal lastpallar, så vi kan få fram ett nyckeltal ”pallkilometer”, där vi sen kan använda fastställda schabloner. Om vi tex ska producera 780 kg netto, så kanske det går åt 850 kg papper, vilket i sin tur gör att vi ska beräkna frakt från pappersbruket på två pallar istället för en.

Vi tittar på vilket/vilka papper som används och hämtar GPS-koordinater för aktuella pappersbruk från vår databas. Vi har även GPS-koordinater för de tryckerier vi använder. Därför kan vi ganska exakt räkna fram transportsträckan och beräkningarna är automatiska.

Från tryckeri till kund har vi samma GPS-uppgifter för tryckeriet och självklart vet vi även vart vi ska leverera, så vi hämtar GPS-koordinater även för leveransadressen/adresserna. Transporten beräknas nu på de färdiga trycksakernas vikt.

Vi har för närvarande ett litet fel i vår beräkning av transporter i de fall godset går på färja och inte bara lastbil. Det gäller framförallt när vi producerar i Finland eller Baltikum, för leverans till Skandinavien. Sjötransporter har bara ca 1/10 CO₂-påverkan jämfört med motsvarande landtransport. Färjan Tallinn-Stockholm är 416 km och motsvarar alltså inte mer än lite drygt 4 mil på väg. Vår beräkning bygger på lastbil, så vi hamnar alltså lite för högt i dessa fall och kompenserar lite för mycket.

Klimatkompensation

Målet är att göra vår och våra kunders CO₂-påverkan så liten som möjligt från början, för att sedan kompensera resten via en partner, Myclimate eller ViSkogen. Det sker antingen genom att de ombesörjer utbyte av CO₂-påverkande energi till ren energi, så att CO₂-påverkan minskar i motsvarande grad, eller genom att återplantera regnskog.

Var CO₂-SMART™ du också!